Vad är kryptovaluta, hur fungerar de och vilken ska man köpa? Kryptovalutor låter dig köpa varor och tjänster, använda appar och spel samt handla dem för att eventuellt gå med vinst. Det har skett mycket inom kryptovärlden sedan bitcoin lanserades 2010. Här är mer om vad kryptovalutor är, hur de fungerar och vilka kryptovaluta man bör köpa.
Vad är kryptovaluta?
En kryptovaluta är en valuta och ett digitalt betalningssystem som inte förlitar sig på banker för att verifiera transaktioner. Kryptovalutor är decentraliserade digitala pengar som är baserade på ett peer-to-peer-system. Det betyder att transaktioner sker direkt mellan två personer utan inblandning från tredje part. Det är med andra ord möjligt för vem som helst, att var som helst, skicka och ta emot betalningar utan inblandning från exempelvis en bank. Istället för att bära runt på fysiska pengar, existerar kryptovalutor enbart virtuellt.
Världens första kryptovaluta var Bitcoin, vilken grundades 2009. Det är idag den mest kända och mest handlade kryptovalutan. En av de största faktorerna till varför människor investerar i kryptovalutor har har göra med att man vill uppnå en vinst. Kryptovalutornas priser drivs av relationen mellan antalet säljare och köpare. Ju fler som vill sälja, desto lägre pris. Ju fler som vill köpa desto högre pris. Därför är spekulanter en av de faktorer som driver priserna uppåt och nedåt.
För att förstå kryptovalutor måste man först förstå tre terminologier – blockchain, decentralisering och kryptografi. Besök CryptoRunner och lär dig om kryptovalutor och allt som rör dess användningsområden och funktioner.
Blockchain
Blockchain (på svenska blockkedjeteknik) är tekniken som ligger till grund för att kryptovalutor ens fungerar som de gör. Enkelt förklarat är blockchain är en distribuerad databas. Det uppdateras automatiskt och bygger på decentralisering. Som en databas lagrar blockchain information i digitalt format.
Blockkedjetekniken påminner om ett bokföringssystem. Det kan ses som en bok där all information om transaktioner antecknas. Varje sida i boken motsvarar ett så kallat block. Blocken är i sin tur ihopkopplade i en kedjestrustruktur, vilken innehåller stora mängder av information. Målet med blockchain är att tillåta digital information registreras och distribueras, men utan att kunna redigeras i efterhand. På så sätt bidrar blockchain med säkerhet eftersom tidigare transaktioner inte kan ändras, raderas eller förstöras.
Till skillnad från det dagens finansiella system där vi inte har tillgång till all information om alla transaktioner som görs dagligen, är transaktioner på blockkedjan helt offentliga. Det betyder att vem som helst kan läsa om alla transaktioner som någonsin gjorts, hur mycket tillgångar som finns på en specifik plånboksadress. Dock är det inte möjligt att se vem som står som ägare för varje plånboksadress. Därför säger man att kryptovalutor är pseudonyma.
Den underliggande blockchain-teknologin används idag inom bank- och försäkringsbranschen samt andra affärssektorer. Många experter ser stora möjligheter med teknologin i hur det kan förbättra vårt samhälle i form av effektivitet och nya innovationer.
Decentralisering
Blockchain har vid ett flertal tillfällen nämnts som ett hot mot dagens finansiella system. Det är nämligen ett system som är helt olik det vi använder oss av idag. Idag styrs betalningar och transaktioner av en central part i form av en regering, centralbank eller en helt vanlig bank. En transaktion som sker mellan två parter registreras i bankens databas. Alla företag och institut för sin egen databas där deras respektive transaktioner registreras separat från alla andra.
Kryptovalutor och blockkedjetekniken bygger endast på en gemensam databas. Det upprätthålls av ett nätverk av datorer. Alla har tillgång till samma information och transaktioner sker direkt mellan de två inblandade parterna. Det behövs alltså ingen central part som måste se till att godkänna och registrera transaktioner.
Kryptografi
Kryptografi är det som ansvarar för att betalning mellan två parter, utan inblandning från en tredjepart, sker på ett säkert sätt. Kryptovalutor har även fått sitt namn utifrån att de använder kryptering för att verifiera transaktioner.
Kryptografi säkrar data från obehörig åtkomst genom att använda krypteringstekniker i form av avancerade algoritmer. Rötterna till kryptovalutatekniken kan spåras tillbaka till 1980-talet av vad som på engelska kallas en ”blinding algorithm”. Algoritmen handlar om säkra och oföränderliga digitala transaktioner. Därmed är integritet och oföränderlighet, vilket kryptovalutor och blockchain-tekniken erbjuder, möjliga tack vare kryptografi.
Vilken kryptovaluta ska man köpa?
Även om Bitcoin är den första och mest värdefulla kryptovalutan, är marknaden stor. Alla kryptovalutor fungerar inte på samma sätt. Enligt CNBC handlas över 19 000 olika kryptovalutor offentligt.
Det totala värdet av alla kryptovalutor den 13 juni 2022 var cirka 970 miljoner dollar, efter att ha sjunkit avsevärt från en rekordnivå över 2,9 miljarder dollar under 2021. Medan vissa kryptovalutor har totala marknadsvärderingar i hundratals miljarder dollar, är andra i princip värdelösa. Med en sammansatt årlig tillväxttakt på 12,8% sedan 2021, beräknas kryptovalutamarknaden enligt Allied Market Research nå 4,94 miljarder dollar till 2030. Estimaten bygger på behovet av att vilja förbättra effektiviteten hos dagens betalningssystem och ett ökat behov av att säkra data.
Om du är ny till krypto och vill sätta dig in i denna värld och börja handla, kan det vara bra att börja med de mest omsatta och väletablerade kryptovalutorna på marknaden. Det finns givetvis ingen garanti för när du handlar med kryptovalutor. Dock bör man vara försiktig med att investera i alltför okända digitala valutor då de kan vara kopior av redan kända och väletablerade kryptovalutor.
Nedan kan du läsa om några av de mest kända och väletablerade kryptovalutorna på marknaden och vilka är en bra val för dig som är nybörjare.
• Bitcoin – Är världens första mest värdefulla kryptovaluta. Den lanserades 2010 och är idag den mest kända kryptovalutan. Bitcoin fungerar som ett betalningsmedel, men förknippas oftast som virtuellt guld då det ses vara en god värdebevarare och ett sätt att undkomma inflation.
• Ethereum – Är en kryptovaluta som vanligtvis används för att utföra finansiella transaktioner som är mer komplexa än de som stöds av Bitcoin. Det är en decentraliserad plattform där bland annat olika typer av applikationer kan byggas. Ethereum erbjuder exempelvis finansiella tjänster, tokens, spel och smarta kontrakt.
• Litecoin – Är en anpassning (en så kallad “spinoff”) av Bitcoin avsedd att göra betalningar enklare och snabbare.
• Ripple – Är ett betalningsprotokoll som lanserades 2012. Grundaren bakom Ripple är det amerikanska bolaget “Ripple Labs Inc”. Syftet med Ripple är att skapa snabbhet och enkelhet med betalningar av krypto- och fiatvalutor samt andra typer av digitala tillgångar.
• Cardano – Är en konkurrent till Ethereum och som leds av en av dess medgrundare, Charles Hudkinson. Cardanos mål är att vara snabbare, säkrare och en mer skalbar blockkedja än både Ethereum och Bitcoin.
• Solana – Är en annan konkurrent till Ethereum som lanserades 2017. Solana fokuserar på både snabbhet och kostnadseffektivitet.
• NEO – Är en kryptovaluta vars mål är att kunna erbjuda en “smart ekonomi” genom smarta kontrakt. NEO är unikt på det sätt att dess blockkedja är anpassad på det sätt att det ska kunna bli reglerat. Det ger NEO potential till att kunna bli accepterat av stater som förordar tydlig reglering.
• Dogecoin – Är en så kallad “meme-coin” som skapades 2013. Kryptovalutan började som ett skämt men fick stor uppmärksamhet i media 2021 när Elon Musk plötsligt började prata om Dogecoin i sina sociala medier. Idag har Dogecoin vuxit till att bli en av de mest värdefulla kryptovalutorna på marknaden.
• Stablecoins – Är en typ av kryptovaluta vars värde är utformade för att förbli stabila i förhållande till verkliga tillgångar, såsom den amerikanska dollarn. En stable coin speglar värdet av en underliggande tillgång, och speglar därmed dess värdeutveckling.